-
1 dessous
I prép. ostida, tagida, ostiga, tagiga, ostidan, tagidan, pastda, pastga, pastdanII adv. ostda, pastda, tubanda, quyida, pastki tomonda, ostga, quyiga, tubanga, pastga qarab, pastga tomon; mettez cela dessous buni pastga qo‘ying; loc.adv. par dessous tagida, ostida, pastdan, tagidan; par-dessous la jambe mashaqatsiz, bir nafasda, bir onda, darrov, tezda, ko‘z ochib yumguncha, bir lahzada; loc.prép. de dessous tagidan, ostidan; tirer de dessous la table stol ostidan tortib, sudrab chiqarmoq; loc.adv. en dessous pastdan, ostidan, quyidan; observer, regarder en dessous ko‘z ostidan qiya qaramoq; agir en dessous zimdan urinmoq, harakat qilmoq; loc.adv. là dessous shu, bu yerda, bunda, shunda, buning ostida, tagida; il y a qqch. là-dessous bu yerda bir narsa yashiringan; ci-dessous quyiga; voyez ci-dessous quyiga, pastga qarang.nm.1. ost, tub, tag, quyi, pastki, ostki; vêtement de dessous ichki ko‘ylak; dessous de verre likopcha, taqsimcha2. ters, teskari tomoni, ich tomoni, chap tomoni3. pl. ayollar ichki kiyimi4. fig. yashirin, maxfiy tomon5. avoir le dessous yengilmoq; loc.adv. au-dessous quyida, pastda, ostida; je suis logé au-dessous de lui men uning tagida yashayman; le thermomètre est descendu au dessous de zéro issiqlik noldan pastga tushdi; au-dessous de cent euros yuz evrodan oz, past; au dessous de trente ans o‘ ttiz yoshdan kam. -
2 dessus
I prép. ustiga, ustidaII adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq. -
3 péniblement
adv.1. qiyinchilik bilan, qiynalib, og‘ir, zo‘rg‘a; il y est arrivé péniblement u u yerga qiyinchilik bilan keldi2. azob-uqubat bilan; il en a été péniblement affecté u unga azob-uqudat bilan hisobga turgan edi3. zo‘rg‘a, bazo‘r, bor-yo‘g‘i; un journal qui tire péniblement à trente-cinq mille exemplaires bor-yo‘g‘i o‘ ttiz besh ming nusxada bosilib chiqadigan gazeta. -
4 prédire
vt.1. oldindan aytib bermoq, bashorat, karomat qilmoq; la voyante m'a prédit que je me marieurais à trente-deux ans folbin menga o‘ttiz to‘rt yoshimda uylanishimni bashorat qildi2. oldindan fikr bildirmoq, oldindan xabar bermoq (muayyan ma'lumotlar asosida); on lui prédisait le plus brillant avenir unga ajoyib kelajakni oldindan aytib berishardi; je vous l'avait prédit! men sizga buni odindan aytgan edim! -
5 semaine
nf.1. hafta; en début, en fin de semaine haftaning boshida, oxirida; à la semaine prochaine! kelgusi haftagacha! ce sera fini dans une semaine bu bir haftadan keyin tugaydi2. hafta ichi, hafta davomi; la semaine de trente-cinq heures o‘ttiz besh soatlik hafta; la semaine anglaise besh ish kunilik hafta; à la semaine bir haftaga; chambre louée à la semaine bir haftaga ijaraga olingan xona; être de semaine bir hafta ishlamoq, bir hafta navbatchilik qilmoq3. bir haftalik ish haqi. -
6 unième
adj.numér. birinchi; trente et unième o‘ttiz birinchi. -
7 voir
I vt.1. ko‘rmoq, qaramoq, razm solmoq; voir de loin uzoqdan ko‘rmoq; fig. oldindan ko‘ra bilmoq; voir du pays sayohat qilmoq, dunyo kezmoq; faire voir ko‘rsatmoq; se faire voir ko‘rinmoq, paydo bo‘lmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq; paydo bo‘lmoq; voir la mort de près o‘lim bilan yuzma-yuz kelmoq, ajal bilan olishmoq; en voir trente-six chandelles ko‘zlaridan o‘t chiqib, chaqnab ketmoq, ko‘zining olovi chiqib ketmoq; cela n'a rien à voir avec notre affaire bu narsaning ishimizga hech qanday aloqasi yo‘q; il faut voir venir kutib turish kerak; loc.fam. je voudrais vous y voir mening o‘rnimda bo‘lib qolsangiz ko‘rardim, shunday ahvolga tushib qolsangiz ko‘rardim; y voir clair tushunib, fahmlab, anglab olmoq; voyez-moi ça kerak emasmi, istamaysizmi; voyons ko‘ramiz, qani; mais voyons nimalar deyapsiz, nahotki, yo‘g‘-ey; attends voir! fam. shoshmay tur!2. ko‘rmoq, tasavvur qilmoq, faraz qilmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; je vois ça tasavvur qilayapman; je vous vois venir nima demoqchi ekanligingizni fahmlayapman; loc.fam. tu vois ça d'ici bir tasavvur qilib ko‘r3. boshdan kechirmoq, boshga tushmoq, ko‘rmoq; j'en ai vu d'autres bundan ham battarini ko‘rganman; en faire voir à qqn. de toutes les couleurs kunini ko‘rsatmoq, adabini berib qo‘ymoq, onasini Uchqo‘rg‘ondan ko‘rsatmoq4. uchratmoq, tashrif buyurmoq, borib ko‘rmoq, ko‘rgani bormoq; voir un malade kasal ko‘rgani bormoq; kasalni tekshirmoq; venez nous voir biznikiga keling; loc.fam. je l'ai assez vu u jonimga tegdi, uning bilan ko‘ishishni boshqa istamayman5. ko‘rmoq, ko‘rib, o‘rganib chiqmoq, tekshirmoq; ceci est à voir buni hali ko‘rib chiqish kerak, bu haqda hali o‘ylab ko‘rish kerak6. voir à o‘ylamoq, qaramoq, g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq; fam. il faudrait voir à voir hatto xayolingga ham keltirma, bu haqda o‘ylab ham o‘ tirmaII se voir vpr.1. o‘ziga qaramoq, o‘zini ko‘rmoq, o‘zini oynaga solib qaramoq2. ko‘rishmoq, bir-biri bilan uchrashib turmoq; loc.fig. ils ne peuvent pas se voir ular bir-birini ko‘risholmaydi, ular bir-biridan nafratlanishadi3. ko‘rinmoq, ko‘rilmoq4. uchramoq, uchrab turmoq, topilmoq; bo‘ lib turmoq, sodir bo‘lmoq; cela ne s'est jamais vu bunday bo‘lishi mumkin emas.
См. также в других словарях:
trente — [ trɑ̃t ] adj. numér. inv. et n. inv. • XIe; trenta 980; lat. pop. °trinta, class. triginta I ♦ Adj. numér. card. Nombre entier naturel équivalant à trois fois dix (30; XXX). 1 ♦ Avec ou sans déterm. Septembre a trente jours. « La Femme de trente … Encyclopédie Universelle
trente-six — trente [ trɑ̃t ] adj. numér. inv. et n. inv. • XIe; trenta 980; lat. pop. °trinta, class. triginta I ♦ Adj. numér. card. Nombre entier naturel équivalant à trois fois dix (30; XXX). 1 ♦ Avec ou sans déterm. Septembre a trente jours. « La Femme de … Encyclopédie Universelle
trente-trois — trente [ trɑ̃t ] adj. numér. inv. et n. inv. • XIe; trenta 980; lat. pop. °trinta, class. triginta I ♦ Adj. numér. card. Nombre entier naturel équivalant à trois fois dix (30; XXX). 1 ♦ Avec ou sans déterm. Septembre a trente jours. « La Femme de … Encyclopédie Universelle
trente-et-un — ● trente et un nom masculin (de trente et un, total gagnant au jeu de cartes de ce nom) Familier. Être, se mettre sur son trente et un, être particulièrement bien habillé, coiffé, mis. ● trente et un (expressions) nom masculin (de trente et un,… … Encyclopédie Universelle
trente et un — ⇒TRENTE( )ET( )UN, (TRENTE ET UN, TRENTE ET UN)subst. masc. inv. A. JEUX. Jeu de cartes où il s agit de totaliser trente et un points avec trois cartes de la même couleur ou, à défaut, d en approcher le plus possible. Mon père est rangé, économe… … Encyclopédie Universelle
Trente (Trentin) — Trente (Italie) Pour les articles homonymes, voir Trente. Trente Cathédrale San Vigilio de Trente Fichier:Trento Stemma.png … Wikipédia en Français
trente-six mille — ⇒TRENTE SIX, TRENTE SIX MILLE, adj. numéral cardinal inv. Fam. Un (très) grand nombre indéterminé. Synon. cent, mille. Parler de trente six (mille) choses à la fois; répéter trente six (mille) fois la même chose; de trente six (mille) manières;… … Encyclopédie Universelle
Trente-six grands poetes — Trente six grands poètes Le poète du Kokin wakashū, Ki no Tsurayuki Les « Trente six poètes immortels » aussi appelés les « Trente six grands poètes », sont une liste de poètes japonais jugés illustres en leur temps. De cette… … Wikipédia en Français
Trente-six poètes immortels — Trente six grands poètes Le poète du Kokin wakashū, Ki no Tsurayuki Les « Trente six poètes immortels » aussi appelés les « Trente six grands poètes », sont une liste de poètes japonais jugés illustres en leur temps. De cette… … Wikipédia en Français
Trente glorieuses — Pour les articles homonymes, voir Glorieuse. L expression « Trente Glorieuses » désigne la période de forte croissance économique qu’ont connu entre 1945 et 1974 une grande majorité des pays développés, principalement les membres de… … Wikipédia en Français
TRENTE (CONCILE DE) — On peut s’étonner de la place que le concile de Trente a tenue dans l’histoire de l’Église catholique et dans celle de l’Occident tout entier. Il s’ouvrit, en effet, dans un climat de scepticisme, avec des effectifs squelettiques, et il avait eu… … Encyclopédie Universelle